|
Menu
(1)
(65)
Related
|
Articles / Winter Trek -2012
Published: 2012-02-14
Category: Camps, Treks & Adventures
Så var det då dags igen.. Vintertrek. Prylarna har legat ihoppackade i månader känns det som.
Denna längtan ut till ensamheten, kylan och tystnaden, men ändå tryggheten med mina bröder kan för många tyckas konstig..
Varför utsätta sig för dessa påfrestningar?
Det, mina vänner, kan bara förklaras med att: det är skillnad på olika! Måla akvareller, lägga gigantiska pussel, gråta till vacker musik är ju också ett alternativ till sysselsättning då behovet av kravlös "egentid" växer sig starkare i ett stressat samhälle. För mig är dessa utflykter lika med pur livsglädje.
Denna trek kan dock enkelt beskrivas med två ord: Platt Fall. Trekken tog nämligen slut på ett högst abrupt sätt genom att en av deltagarna, d.v.s. jag själv, halkade på en isfläck. Detta bara efter ett par hundra meter på lördagsmorgonen. Vi var i färd med att ta oss ner för en slänt då olyckan var framme. Jag gick som nummer två, hållandes i "trailrepet" på Davids toboggan. Då jag skulle hålla emot så inte David skulle få släden över sig, så försvann högerbenet. Ledbandet på vänstra knäets insida skadades och därmed var denna deltagare förpassad till en hoppande och hjälplös passagerare. Känslan av att "morfas" från ett packdjur som drog sitt strå till stacken, till att ligga till last är hopplöst.
Nåja, vi träffades som hastigast hos David vid 19-tiden på fredagskvällen. Davids Johanna skjutsade oss ut och släppte av oss någon kilometer från där vi skulle slå läger natten mellan fredag till lördag. David hade spenderat eftermiddagen med att förbereda, då vi visste att det skulle vara mörkt vid ankomsten. Detta sepia-filter som lades över skogen nattetid avlägsnade alla landmärken och familjära kännetecken, så den stolta stigfinnaren fick verkligen göra sitt för att hitta campen. Tur ändock att snön låg vit och därigenom lyste upp så smått. Svårt hade det varit annars.
Vi gjorde ett vindskydd av A-framen och gjorde oss hemmastadda. Grytan som nu blivit standard på SMM-träffarna sattes på, och elden skruvades upp på sexan. Ingen större förändring i ingredienserna denna gång heller. Kött, ris, vatten, kryddor m.m.. En patenterad blandning som håller vad den lovar: mättnadskänsla och värme inför en kulen natt. Det visade sig att så också var fallet. Det hade varit -17 grader under natten och därmed resulterat i personligt bästa för deltagarna.
Efter Henke Larsson-fadäsen på lördagsmorgonen så fortsatte vi vår färd mot läger två, vilket låg där SMM's primitiva träff hölls hösten 2011. Grabbarna var som bergsgetter som outtröttligen drog packningen över kalhyggen, stockar, sten, granris och kullar..
Efter att ha fått i oss några fläskbitar så gjordes campen i ordning med ved och granris. Denna gång skulle vi sova i Davids wigwam som prydligt står på det område han inmutat. En petition har inlämnats till myndigheten med en begäran att få exkludera detta område från EU's lagar och förordningar. Det som händer i och kring Moose Lake, stannar där.
Ett projekt för denna trek var att prova på primitivt vinterfiske. Beväpnad med en yxa så hackade grabbarna sig igenom 40 cm tjock is och satte sina krokar. I skrivande stund så vet jag ej resultatet från detta fiskafänge..*
Jag hade tyvärr för ont för att kunna fortsätta, så vi blev inte kvar för att kunna halstra öringar över öppen eld. Vi bröt s.a.s. expeditionen i förtid.
Vi packade ihop allt i totalt mörker och ringde efter Johanna som dök upp med transport. Sura läppar och en tår i ögat kunde lätt botas med en pizza på lokal och efterlängtat smågodis. Vi fick i alla fall umgås.. kanske på ett sätt och i en miljö som vi inte är vana vid. Det funkar det också..
I love U guys, /Mike*
..................................................................
* Resultat isfiske = 0. Som kuriosa kan meddelas att det numera finns en fin gammal fältspade på sjöns botten. Lärdomen blir att montera ett dumsnöre på nästa spade.
* We love U 2! / Char & David
|
|
|